Föreningen
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som upplåter lägenheter i sitt hus med bostadsrätt; den ska vara registrerad (1 kap. 1 §). Upplåtelsen sker mot ersättning och utan tidsbegränsning (1 kap. 4 §), och huset ska ha minst tre lägenheter avsedda för bostadsrätt (1 kap. 5 §).
Innan föreningen upplåter lägenheter ska styrelsen upprätta en ekonomisk plan som Bolagsverket registrerar (3 kap. 1 §). Planen ska bland annat innehålla uppgifter om fastigheten, kostnaderna och finansieringen, en ekonomisk prognos och en känslighetsanalys (3 kap. 1 a §), och den ska ha intyg av två intygsgivare (3 kap. 2 §).
Köpet och medlemskapet
Ett köp av en bostadsrätt ska vara skriftligt och undertecknat av säljare och köpare, och köpehandlingen ska ange lägenheten och priset (6 kap. 4 §). Köparen får använda bostadsrätten bara om hon är eller blir antagen som medlem (6 kap. 1 §), och vägras hon medlemskap är överlåtelsen ogiltig (6 kap. 5 §).
Liksom vid fastighetsköp binder alltså inget bud: det är underskrifterna som gör köpet.
Ur lagtexten
«Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena.»
Inre och yttre underhåll
Bostadsrättshavaren ska på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat (7 kap. 12 §). Föreningen svarar för ledningar för avlopp, värme, gas, el och vatten som den har dragit och som tjänar fler än en lägenhet, och för ventilationskanaler. Vid brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren bara om skadan beror på vårdslöshet eller försummelse – egen eller av någon i hushållet, en gäst eller en hantverkare.
Stadgarna fördelar resten – läs dem före köpet. Försummar bostadsrättshavaren underhållet så att någon annans säkerhet äventyras får föreningen åtgärda bristen på hennes bekostnad (7 kap. 12 a §).
Andrahandsupplåtelse
Bostadsrättshavaren får hyra ut lägenheten i andra hand för självständigt brukande endast med styrelsens samtycke (7 kap. 10 §). Sedan 1 juli 2026 (lag 2026:776) räknas en bostadslägenhet som inte används som permanentbostad, eller annars i beaktansvärd utsträckning, alltid som självständigt brukad. Vägrar styrelsen kan hyresnämnden ge tillstånd om bostadsrättshavaren har skäl och föreningen saknar befogad anledning att vägra; tillståndet begränsas till viss tid (7 kap. 11 §).
Sedan 2 juli 2026 finns också lagen (2026:843) om hyrköp av bostad, som låter en bostadsrättshavare upplåta lägenheten i andra hand till en hyrköpare under tiden för en utfästelse att sälja den (7 kap. 10 b §).
Läs årsredovisningen
Föreningens ekonomi är din ekonomi. Mäklaren ska lämna köparen föreningens senaste årsredovisning och registrerade stadgar och i objektsbeskrivningen ange bland annat andelstal, årsavgift och beslutade ändringar av den, och bostadsrättens indirekta nettoskuldsättning (fastighetsmäklarlagen 3 kap. 15 §).
Titta på föreningens lån per kvadratmeter, avgiftens utveckling, underhållsplanen och om föreningen äger marken eller har tomträtt.
På gång: bostadsrättsregistret
Riksdagen har beslutat ett statligt register över alla bostadsrätter (lagen 2026:484 om bostadsrättsregister). Där ska ägande och pantsättningar registreras. När registret börjar gälla bestämmer regeringen; införandelagen (2026:485) gäller från 1 januari 2027.
Lagar ändras. Kontrollera alltid den gällande lydelsen och rådgör med en jurist i ditt eget ärende.
Källor
Bostadsrättslagen (1991:614) 1 kap. 1, 4 och 5 §§, 3 kap. 1, 1 a och 2 §§, 6 kap. 1, 4 och 5 §§, 7 kap. 10–12 §§; Fastighetsmäklarlagen (2021:516) 3 kap. 15 §; Lagen om bostadsrättsregister (2026:484); Lagen om hyrköp av bostad (2026:843); Lagen om ekonomiska föreningar (2018:672). Läst 21 okt. 2026.