Lagfart och stämpelskatt

Vad lagfart är

Den som har förvärvat fast egendom ska söka inskrivning av förvärvet – lagfart (jordabalken 20 kap. 1 §). Lantmäteriet är inskrivningsmyndighet och för in ägaren i fastighetsregistret. Lagfarten gör att ägandet syns utåt och skyddar köparen, och banken kräver den för att ta pantbrev som säkerhet.

Lagfart ska sökas inom tre månader efter att köpehandlingen skrevs (20 kap. 2 §). Söker man inte i tid får Lantmäteriet förelägga vite (20 kap. 3 §).

Stämpelskatten

Vid köp betalar en privatperson 1,5 procent i stämpelskatt – lagen skriver det som femton kronor för varje fullt tusental kronor (stämpelskattelagen 8 §). En juridisk person betalar 4,25 procent, med vissa undantag, bland annat för bostadsrättsföreningar.

Skatten räknas på det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet för året före det år lagfarten beviljas (9 §), avrundat nedåt till hela tusental. Utöver skatten tar Lantmäteriet ut en expeditionsavgift. Säljaren och köparen svarar enligt Lantmäteriet gemensamt för att stämpelskatten betalas.

Vid arv och bodelning betalas ingen stämpelskatt, bara expeditionsavgiften. Vid gåva kan stämpelskatt tas ut om mottagaren betalar något eller tar över lån – enligt Lantmäteriet som vid ett köp när ersättningen är 85 procent av taxeringsvärdet eller mer.

Ur lagtexten

«Lagfart ska sökas inom tre månader efter det att den handling som förvärvet grundas på (fångeshandlingen) upprättades.»

Bostadsrätt: ingen lagfart

En bostadsrätt är en andel i en förening, inte en fastighet. Därför söks ingen lagfart och ingen stämpelskatt betalas när man köper en bostadsrätt; föreningen för i stället in den nya innehavaren i sin lägenhetsförteckning. Ett statligt bostadsrättsregister är beslutat (lagen 2026:484) – när det börjar gälla bestämmer regeringen.