Inteckning och pantbrev
Ägaren kan låta skriva in ett visst penningbelopp i fastigheten hos Lantmäteriet – en inteckning. Beviset kallas pantbrev, och i dag är nästan alla pantbrev datapantbrev i pantbrevsregistret (jordabalken 6 kap. 1 §).
Panträtten uppstår när ägaren lämnar pantbrevet som pant för lånet; ett datapantbrev räknas som överlämnat när banken registreras som pantbrevshavare (6 kap. 2 §).
Vad panträtten ger
Om fastigheten säljs exekutivt får banken betalt ur pengarna upp till pantbrevets belopp, och därutöver ett tillägg på högst femton procent av beloppet plus ränta (6 kap. 3 §). Därför lånar banken sällan mer än pantbrevens summa.
Ur lagtexten
«Bevis om inteckningen kallas pantbrev. Ett pantbrev utfärdas antingen i skriftlig form (skriftligt pantbrev) eller genom registrering i pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister (datapantbrev).»
Vid köp
Pantbrev som redan finns i fastigheten följer med till köparen, och köparens bank kan använda dem. Bara om de inte räcker behöver köparen ta ut nya – och då betalas stämpelskatt på två procent av det nya beloppet (stämpelskattelagen 24 §) och en expeditionsavgift. Befintliga pantbrev kostar ingenting att ta över.
Bostadsrätt
En bostadsrätt pantsätts utan pantbrev: banken underrättar föreningen, som antecknar pantsättningen. Därför finns ingen pantbrevskostnad för en bostadsrätt. När bostadsrättsregistret (lagen 2026:484) börjar gälla registreras pantsättningar där i stället.
Lagar ändras. Kontrollera alltid den gällande lydelsen och rådgör med en jurist i ditt eget ärende.
Källor
Jordabalken (1970:994) 6 kap. 1–3 §§; Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) 24 §; Lagen om pantbrevsregister (1994:448). Lantmäteriet – Stämpelskatt och avgifter. Läst 21 okt. 2026.